Arbetet syftar till att ge exempel på hur konstruktivismen kan användas praktiskt genom olika arbetssätt inom fysikundervisningen i den svenska gymnasieskolan. Arbetssätten som tas upp är demonstrationsexperimentet, den induktiva och den deduktiva klassrumslaborationen, hemlaborationen samt problemlösningen. För vart och ett av dessa arbetssätt ges ett exempel i konstruktivistisk anda, som så vitt upphovsmännen vet, inte tidigare har använts i detta sammanhang. Några av arbetssätten har testats i undervisning av upphovsmännen och därefter utvärderats..

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssättet Matematik på talets grund (MTG) samt i några matematiklärares klassrum. De metoder vi använt oss av för att få svar på vårt syfte och frågeställningar är komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Vårt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lärande tydligt. Vi kan också konstatera att MTG är ett konstruktivistiskt arbetssätt. När det gäller konstruktivismen i klassrummet, så visade vår undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors inställning försvårar den nyexaminerade matematiklärarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen.

Detta examensarbete syftar till att jämföra mellan studie och yrkesvägledning på Komvux och folkhögskola. Vi har intervjuat två studie- och yrkesvägledare och sex stycken sökande. Hälften av intervjuer skedde på respektive vuxenutbildning för att kunna göra en jämförelse av vägledningen inom båda skolformer. Vi har i samband med intervjuerna även undersökt vilka tidigare erfarenheter, upplevelser och förväntningar de sökande har av möten med studie och yrkesvägledarna. Vid intervjuerna av studie och yrkesvägledarna har vi forskat i deras arbetslivserfarenhets bakgrund och deras syn på vägledningssamtal. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie.

Varje år börjar mer än 100 000 elever årskurs sju. Genom överlämning förbereder mottagande skola att ta över undervisningen. Hur går övergången till på respektive skola? Hur bör överlämningar gå till enligt matematiklärare intervjuade i denna studie? De ger sin syn på likvärdig utbildning, individualisering, den röda tråden genom matematikundervisningen, konstruktivistisk undervisning och komplexiteten i matematiklärares uppdrag. Syftet med studien är att komma åt vad som underlättar arbetet med att hitta elevernas förkunskaper i matematik. Bedömningsmatriser vid överlämningar är välkomna, men fokus bör ligga på ett organisatoriskt plan enligt matematiklärarna.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar på elevernas egen kommunikation kan ge mer bestående kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jämförs för att se om det finns några skillnader beroende på genus eller etnicitet..

Mobbning bland flickor En examensuppsats av Genet Göransson 2013-05-29 Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet är att ur ett genusperspektiv, närmare bestämt feministiskt konstruktivistiskt, tillägna mig och dela ny kunskap i fråga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats är kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. Länge har forskare haft fokus på hur pojkar mobbar och forskarsamhället har antagit att flickor inte mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland också abnorma, då de mobbat på pojkars vis, alltså mer öppet, provocerande och våldsamt.

I detta arbete har vi haft som syfte att utreda om det postmoderna samhällets värderingar skapar ett behov av att förändra vägledningen i riktning mot en holistiskt inriktad vägledning, i arbetet betecknad som Personlig vägledning. Resultatet i arbetet tycker vi visar att det föreligger ett sådant behov. Mycket talar för att vi till stora delar redan lever i det postmoderna samhället och därför anser vi att det är angeläget att vi i vägledningskretsar diskuterar detta vidare. Vi vill även se fortsatt forskning inom området av samma skäl. Arbetet bygger på litteraturstudier och som teoretisk grund ligger Konstruktivistisk vägledning..

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel.

Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik är relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framväxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framväxt har omfattat forskning om lärande, undervisning, läroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken är tvärvetenskapliga områden som relaterar till många andra discipliner där i finns dess styrka. De tar emot idéer från andra discipliner men där finns också dess svaghet, för influenser från olika discipliner har ibland gjort det svårt att sätt gränsen för vad den didaktiska forskningen omfattar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad man studerar när man studerar lärande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen.

Arbetets syfte är att fördjupa förståelsen för vad ett socialt kunskaps- och lärandebegrepp är och vilka konsekvenser det kan få för utformningen av undervisningen. Arbetet utgår ifrån Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förståelse av kunskap och lärande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förståelsen av kunskaps- och lärandebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn på begreppen.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel.

Denna undersökning har som avsikt att ta reda på om åsikts- och beteendeförslag runt mat och livsstil förmedlas via texter tillhörande tre företag som säljer matkassar med recept och ingredienser för middagar till ett visst antal personer i en vecka via sin hemsida. Metoden som används är textanalysmodellen Appraisal som fokuserar subjektiva attityder i text. Studien utgår från en konstruktivistisk språksyn där social praktik och språk anses sammanlänkade. Resultatet visar att matkasseföretagen antyder att individen inte kan påverka eller lastas för tidsbrist i vardagen och att medvetenhet i matfrågor anses viktigt, specifikt hur mat ska betraktas definieras dock endast i vaga och allmänna beskrivningar..

Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform.